Post-harvest blues

Endast stubben är kvar

Skörden är bärgad, sommaren har lämnat plats åt hösten och kvällarna mörknar allt tidigare. Av min odling återstår endast en stubbåker. Det är nu man kan drabbas av efterskördsdepression vid tanken på hur avlägsen våren är. Men, det finns bot mot allt - så även detta. Fram med spaden bara, gräv upp en plätt och förbered för höstsådden! När solen kommer fram efter några dagars regn är den härliga skånska lerjorden som allra trevligast: som att gräva i varmt smör. Och full med feta daggmaskar, redo att sätta i sig uppgrävt växtmaterial och förvandla till mylla. Så fullbordas jordens eviga kretslopp ännu ett år.

Världens bästa jord

Havren skördad!

Det har egentligen dröjt alldeles för länge, men nu är också havren äntligen skördad.

Minsta tröskan!

Här är den - världens minsta (?) tröska! "Minibatt" heter den, portabel, batteridriven och väger endast ca 3 kg. Tillverkas av Godé SAS i Frankrike. Priset? Ja, drygt 4000 kr; kanske aningen dyrt för en enkel förortsbonde som jag. Vi får väl se vilka andra alternativ som dyker upp.

Vete på tork

Det fortsätter att regna mest varenda dag, men så fort solen kommer fram hänger jag ut mitt skördade vete på tork, snyggt hopbundet i små fina kärvar. Nu gäller det att komma på något finurligt (och inte alltför tidsödande) sätt att tröska vetet. Jag har scannat Blocket och diverse andra sajter efter begagnade handtröskor, men hittills utan framgång. Finns det någon därute som har en lämplig apparat till salu så hör gärna av er!

Skörden har börjat!

Man får akta benen här...

Det är inte många dagar utan regn nu, så när solen tittade fram häromdagen tog jag min skära och gav mig ut. En dryg timme tog det att skörda mina 35 kvadratmeter vete. Resultatet blev ett par skottkärrelass med prima solmogen (eller inte, med tanke på regnandet...) egenodlad och handskördad vårvete. Inte illa!

Skörden!

Nu återstår havren. Den är också mogen för skörd, men för tillfället är det rena novembervädret med regn och blåst, så det får vänta.

Fields of gold...

... är det kanske inte riktigt, men grödan mognar fint. Det börjar bli dags för skörd!

Känn din säd

I en artikel i måndagens SvD får vi veta att ICA, i ett behjärtansvärt försök att lära barn de fyra sädesslagen, lyckats blanda ihop vete och korn. Ett "jättebeklagligt" misstag enlig ICA. Må så vara, men, handen på hjärtat, sitter grundskolekunskaperna kvar? Kan du säkert skilja på vete, korn, havre och råg? Om inte, ta då Förortsbondens snabbkurs här:

1. Grundkurs - de fyra sädesslagen

Till de fyra sädesslagen räknas traditionellt (i Sverige) vete, korn, havre och råg. Vi börjar med det enklaste: havre. Till skillnad från övriga sädesslag, som har ax, sitter havrens blommor i en lös vippa (och ja, det är blommor. Små, oansenliga, men dock blommor. Vid självpollinering bildas frön, eller kärnor, som mals till mjöl, valsas till gryn, eller äts hela).

Havre

Lättast att känna igen, efter havre, är kanske korn, med sina långa borst. Ett kornfält på våren ser ut som en mjuk, böljande, hårig matta. Vackraste sädesslaget, enligt många.

Korn

Så har vi vete, som helt saknar borst (undantag finns, se Avancerad kurs nedan). Vete är vår vanligaste spannmålsgröda; det mesta vetet är höstvete som sås på hösten. Åker du förbi ett grönt fält i november och vill imponera på dina följeslagare kan du tex. utbrista: "Se, här växer höstvetet fint!", vilket med ca 80% sannolikhet är korrekt, efter som övriga höstsådda spannmålsgrödor är förhållandevis ovanliga.

Vete

Till slut har vi råg; kanske det knepigaste att känna igen. Råg har, liksom korn, ett ax med borst, dock inte så långa som kornets. Dessutom är växer råg vanligen högre än korn och har ett slankare utseende.

Råg

Svårare än så är det alltså inte. Plugga in detta och ta en uppfriskande biltur på landet till våren och se vad du har lärt dig! Har du fått mersmak kan du ta fortsättningskursen nedan.

2. Fortsättningskurs - det femte sädesslaget

Precis som det numer finns fem smaker, finns det också fem sädesslag. Det femte, som faktiskt är vanligare än råg, är rågvete. Rågvetet är en hybrid - en korsning - mellan råg och vete och ser ut som, ja, en blandning mellan råg och vete; som veteax med borst. Rågvete är en ganska ny gröda som mest används till foder.

Rågvete

För dig som hungrar efter mer spannmålskunskap kan vi också erbjuda en avancerad kurs:

3. Avancerad kurs - undantagen som bekräftar regeln

Korn - långa borst, vete - inga borst. Denna enkla tumregel har naturligtvis sina undantag. Durumvete, tex. är vete med borst. Denna gröda kan dock knappast förväxlas med korn, åtminstone inte på lite närmare håll. Durumvetets borst är mer spretiga och axet är dessutom ganska kort. Odlas i mycket begränsad omfattning i Sverige, men förekommer på Gotland och Ven. Och får man syn på ett durumvetefält måste man ju kunna imponera med sina spannmålskunskaper.

Durumvete - obs med borst!

Vill du slutligen bli en riktig nörd? Kolla in inlägget om olika typer av vete. Slut för idag, tack för idag!