onsdag 31 augusti 2011

Skörden har börjat!

Man får akta benen här...
Det är inte många dagar utan regn nu, så när solen tittade fram häromdagen tog jag min skära och gav mig ut. En dryg timme tog det att skörda mina 35 kvadratmeter vete. Resultatet blev ett par skottkärrelass med prima solmogen (eller inte, med tanke på regnandet...) egenodlad och handskördad vårvete. Inte illa!

Skörden!
Nu återstår havren. Den är också mogen för skörd, men för tillfället är det rena novembervädret med regn och blåst, så det får vänta.

torsdag 25 augusti 2011

Fields of gold...


... är det kanske inte riktigt, men grödan mognar fint. Det börjar bli dags för skörd!

tisdag 23 augusti 2011

Känn din säd

I en artikel i måndagens SvD får vi veta att ICA, i ett behjärtansvärt försök att lära barn de fyra sädesslagen, lyckats blanda ihop vete och korn. Ett "jättebeklagligt" misstag enlig ICA. Må så vara, men, handen på hjärtat, sitter grundskolekunskaperna kvar? Kan du säkert skilja på vete, korn, havre och råg? Om inte, ta då Förortsbondens snabbkurs här:

1. Grundkurs - de fyra sädesslagen

Till de fyra sädesslagen räknas traditionellt (i Sverige) vete, korn, havre och råg. Vi börjar med det enklaste: havre. Till skillnad från övriga sädesslag, som har ax, sitter havrens blommor i en lös vippa (och ja, det är blommor. Små, oansenliga, men dock blommor. Vid självpollinering bildas frön, eller kärnor, som mals till mjöl, valsas till gryn, eller äts hela).

Havre
Lättast att känna igen, efter havre, är kanske korn, med sina långa borst. Ett kornfält på våren ser ut som en mjuk, böljande, hårig matta. Vackraste sädesslaget, enligt många.

Korn
Så har vi vete, som helt saknar borst (undantag finns, se Avancerad kurs nedan). Vete är vår vanligaste spannmålsgröda; det mesta vetet är höstvete som sås på hösten. Åker du förbi ett grönt fält i november och vill imponera på dina följeslagare kan du tex. utbrista: "Se, här växer höstvetet fint!", vilket med ca 80% sannolikhet är korrekt, efter som övriga höstsådda spannmålsgrödor är förhållandevis ovanliga.

Vete
Till slut har vi råg; kanske det knepigaste att känna igen. Råg har, liksom korn, ett ax med borst, dock inte så långa som kornets. Dessutom är växer råg vanligen högre än korn och har ett slankare utseende.

Råg
Svårare än så är det alltså inte. Plugga in detta och ta en uppfriskande biltur på landet till våren och se vad du har lärt dig! Har du fått mersmak kan du ta fortsättningskursen nedan.

2. Fortsättningskurs - det femte sädesslaget

Precis som det numer finns fem smaker, finns det också fem sädesslag. Det femte, som faktiskt är vanligare än råg, är rågvete. Rågvetet är en hybrid - en korsning - mellan råg och vete och ser ut som, ja, en blandning mellan råg och vete; som veteax med borst. Rågvete är en ganska ny gröda som mest används till foder.

Rågvete
För dig som hungrar efter mer spannmålskunskap kan vi också erbjuda en avancerad kurs:

3. Avancerad kurs - undantagen som bekräftar regeln

Korn - långa borst, vete - inga borst. Denna enkla tumregel har naturligtvis sina undantag. Durumvete, tex. är vete med borst. Denna gröda kan dock knappast förväxlas med korn, åtminstone inte på lite närmare håll. Durumvetets borst är mer spretiga och axet är dessutom ganska kort. Odlas i mycket begränsad omfattning i Sverige, men förekommer på Gotland och Ven. Och får man syn på ett durumvetefält måste man ju kunna imponera med sina spannmålskunskaper.

Durumvete - obs med borst!
Vill du slutligen bli en riktig nörd? Kolla in inlägget om olika typer av vete. Slut för idag, tack för idag!

tisdag 16 augusti 2011

Regn, regn och åter regn

Sol, värme och långa, ljumma sommarkvällar på verandan? Nej, det är inte så vi kommer att minnas sommaren 2011. I mina trakter har det regnat nästan tre gånger så mycket som normalt och det går knappt en dag utan att det kommer åtminstone en skur. Det evinnerliga regnandet ställer till svårigheter för lantbrukarna häromkring som inte kan köra ut på fälten med tröskorna. Dessutom riskerar kvaliteten på skörden att bli sämre. Själv har jag sått ganska sent på våren, så min spannmål har någon vecka till på sig att mogna. Vem vet, kanske solen kan titta fram tills dess?

fredag 5 augusti 2011

Dinkel, emmer, einkorn, spelt, durum??

Det räcker med en snabb titt i mjölhyllan i närmaste köpcentrum för att man skall inse att vete inte bara är vete. Har du också undrat vad som är vad och hur det hela hänger ihop? Vad bra, för här kommer en snabbkurs i vete:

Vete! Men vilken typ?
Det vanliga brödvetet heter på latin Triticum aestivum och är alltså en art i det botaniska släktet Triticum. Det råder olika uppfattningar om hur många Triticum-arter det egentligen finns - det är lite av en definitionsfråga - men någonstans mellan 10 och 30 arter är "erkända" för närvarande. Man kan gruppera arterna enligt hur många kromosomuppsättningar som deras arvsamassa består av. Detta kräver en liten förklaring: vi människor, och de flesta andra djur, är s.k. diploider (av grekiska diploos, 'dubbel'), dvs. vi har två uppsättningar av varje kromosom, en har vi ärvt från mamma, den andra från pappa. Med två uppsättningar av 23 kromosomer blir det således totalt 46 kromosomer. Bland växter är det vanligt med mer än två uppsättningar: det finns tex. tetraploider, som har fyra uppsättningar, hexaploider som har sex uppsättningar, och de som har ännu fler (ormbunksarten Ophioglossum reticulatum har 84 uppsättningar, totalt över 1200 kromosomer!). Arter med fler än två kromosomuppsättningar uppstår ofta genom s.k. hybridisering, dvs. en korsning mellan två olika föräldraarter. Detta är mycket vanligt bland växter, som ibland tycks kunna korsa sig i en enda röra, men ovanligt bland djur.

Vad har nu detta med vete att göra? Jo, det odlade vetes historia är kantad av sådana hybridiseringar. Det hela började någon gång för mellan 150.000 och 500.000 år sedan. Då korsade sig en diploid art som heter Triticum urartu (som fortfarande existerar) med en okänd, möjligen utdöd, art från släktet Aegilops. Avkomman - hybriden - blev en tetraploid art, Triticum dicoccoides. Denna art förblev vild ända fram till för ca 10.000 år sedan då folk i sydöstra Anatolien började odla den. Den domesticerade formen kallas Triticum dicoccum och det är detta som är emmmervete.

Emmervete
Ur emmervete utvecklades så småningom en "naken" form, Triticum durum, eller durumvete. Att den är naken innebär att agnarna lossnar från kärnorna vid tröskning.

Durumvete
Ungefär samtidigt som emmervetet domesticerades hade man i samma område börjat odla en annan Triticum-art: den diploida Triticum boeoticum. Den domesticerade formen av denna art kallas Triticum monococcum, eller enkornsvete.

Enkornsvete
Det vanliga brödvetet, slutligen, är en hexaploid (sex kromosomuppsättningar). Brödvetet uppstod genom en hybridisering mellan den tetraploida Triticum dicoccum och arten Aegilops tauschii (ett ogräs som härstammar från västra centralasien). Även denna gång hände detta i sydöstra Anatolien, eller norra Syrien, för ca 8000 år sedan. Skådar man in i DNAt hos dagens brödvete verkar dock spår finnas från en andra hybridsiering mellan samma två arter; denna tycks ha ägt rum 1300 år efter den första hybridiseringen, men denna gång i norra Iran.

Brödvete
Det mesta av dagens brödvete är naket, som durumvetet, men det första hexaploida vetet kan ha varit av en typ där agnarna sitter hårdare fast vid kärnan. Denna form, som anses vara en underart (Triticum aestivum ssp. spelta) till brödvetet, är det som vi kallar spelt eller dinkel.

Speltvete (dinkel)
Det finns både vilda och odlade former av diploida (enkorn) och tetraploida (emmer, durum) vetearter. Av det hexaploida vetet (brödvete, spelt) finns det, så vitt man vet, inga vilda former kvar.

Källor:
Charmet G (2011). Wheat domestication. Comptes Rendus Biologies 334: 212-220.
Goncharov NP (2011). Genus Triticum L. taxonomy: the present and the future. Plant Systematics and Evolution 295:1-11.