Fåglarna...

... har härjat i min odling! De har gått hårt åt både vetet och havren. Jag har sått i mer och satt upp en slags konstruktion med CD-skivor som hänger i snören; fåglarna lär blir avskräckta av solreflexerna som kastas runt av skivorna. Jag har ingen aning om det fungerar, men något måste göras. Jag har t.o.m. funderat på att bygga in hela odlingen med hönsnät, men det får i så fall vänta till höstsådden. Under tiden mottar jag alla förslag på fågelskrämmor med största tacksamhet!

Finns det liv därute?

Jo, det verkar så! Små gröna vetegroddar börjar sticka upp ur jorden en dryg vecka efter sådd. Nu hoppas jag bara att fåglarna inte ätit upp för mycket av sådden...

Manitoba igen...

Kommer parmaskinka från Parma? Kommer champagne från Champagne? Kommer Manitoba Cream från Manitoba? Svaret, om det är äkta vara, är ja, ja och kanske. Till skillnad från de förstnämnda produkterna är Manitoba Cream inte en ursprungsskyddad beteckning. Vetet i Manitoba Cream kan i princip komma varsomhelst ifrån; oftast är det dock svenskodlat. Manitoba Cream innehåller 35-50% vårvete beroende på om det är konsument- eller bagerimjöl och i Sverige odlas förhållandevis lite vårvete. Finns inte tillräckligt med svensk produkt, köper man från t.ex. Kanada (där det odlas enorma mängder vårvete av yppersta kvalitet) och då är det sannolikt att vetet odlats just i Manitoba (eller Saskatchewan eller Alberta). I de fall Finax använder svenskodlat vårvete rör det sig huvudsakligen om sorterna Vinjett, som är förädlad i Sverige, Quarna (schweizisk sort) eller Triso (tysk sort). Läs mer på Pain de Martins utmärkta blogg om hur det är att baka på Manitoba Cream.

Sådden klar!

Så var då även havren i jorden! Jag har försökt så i rader, men eftersom allt görs för hand blir det inte direkt spikrakt, som synes. Utsädesmängden är ungefär 400 kärnor/m2. Jag har sått ganska grunt, så jag valde att vattna ordentligt efteråt. Inte helt förenligt med det ortodoxa ekologiska evangeliet, kanske, men jag vill ju gärna att något skall komma upp...

Arvet från civilisationens gryning

Nu skall jag bli lite högtravande, för att det är med en känsla av vördnad jag nu sår mitt vete. Vördnad inför det faktum att dessa vetekorn härstammar i rakt nedstigande led från det "ur-vete" som domesticerades för mer än 10.000 år sedan kring Karacadag-bergen i sydöstra Turkiet. Vete och korn var de första grödor som människan lärde sig odla, och detta blev startskottet till den mest omvälvande förändringen i människans historia. Vi blev bofasta, byggde städer, skapade skriftspråk, uppförde tempel, förde krig, grundade imperier och kulturer. Det är en svindlande tanke att hela den mänskliga civilisationen, på gott och ont, har vuxit ur dessa oansenliga små frön.

Vårbruket fortsätter

Nu har jag harvat (=krattat) och gödslat också. Eftersom detta skall bli en ekologisk odling, har jag använt Algomin ekogödsel, som är uvunnet ur alger uppspolade längs kusten i Bretagne. För att frå en bra proteinhalt och därmed bra bakegenskaper behöver vårvete extra tillförsel av kväve, upp till 145 kg/ha i praktisk odling. Jag har nöjt mig med ca. 6 kg Algomin till min 35 m2 stora veteåker. För havren, som skall sås på 22 m2, blev det 4 kg.

Tillfälligt avbrott

Veteåkern "plöjd"; sen kom regnet. Fortsättning följer...