Det räcker med en snabb titt i mjölhyllan i närmaste köpcentrum för att man skall inse att vete inte bara är vete. Har du också undrat vad som är vad och hur det hela hänger ihop? Vad bra, för här kommer en snabbkurs i vete:
 |
| Vete! Men vilken typ? |
Det vanliga brödvetet heter på latin
Triticum aestivum och är alltså en art i det botaniska släktet Triticum. Det råder olika uppfattningar om hur många Triticum-arter det egentligen finns - det är lite av en definitionsfråga - men någonstans mellan 10 och 30 arter är "erkända" för närvarande. Man kan gruppera arterna enligt hur många kromosomuppsättningar som deras arvsamassa består av. Detta kräver en liten förklaring: vi människor, och de flesta andra djur, är s.k. diploider (av grekiska
diploos, 'dubbel'), dvs. vi har två uppsättningar av varje kromosom, en har vi ärvt från mamma, den andra från pappa. Med två uppsättningar av 23 kromosomer blir det således totalt 46 kromosomer. Bland växter är det vanligt med mer än två uppsättningar: det finns tex. tetraploider, som har fyra uppsättningar, hexaploider som har sex uppsättningar, och de som har ännu fler (ormbunksarten
Ophioglossum reticulatum har 84 uppsättningar, totalt över 1200 kromosomer!). Arter med fler än två kromosomuppsättningar uppstår ofta genom s.k. hybridisering, dvs. en korsning mellan två olika föräldraarter. Detta är mycket vanligt bland växter, som ibland tycks kunna korsa sig i en enda röra, men ovanligt bland djur.
Vad har nu detta med vete att göra? Jo, det odlade vetes historia är kantad av sådana hybridiseringar. Det hela började någon gång för mellan 150.000 och 500.000 år sedan. Då korsade sig en diploid art som heter
Triticum urartu (som fortfarande existerar) med en okänd, möjligen utdöd, art från släktet Aegilops. Avkomman - hybriden - blev en tetraploid art,
Triticum dicoccoides. Denna art förblev vild ända fram till för ca 10.000 år sedan då folk i sydöstra Anatolien började odla den. Den domesticerade formen kallas
Triticum dicoccum och det är detta som är emmmervete.
 |
| Emmervete |
Ur emmervete utvecklades så småningom en "naken" form,
Triticum durum, eller durumvete. Att den är naken innebär att agnarna lossnar från kärnorna vid tröskning.
 |
| Durumvete |
Ungefär samtidigt som emmervetet domesticerades hade man i samma område börjat odla en annan Triticum-art: den diploida
Triticum boeoticum. Den domesticerade formen av denna art kallas
Triticum monococcum, eller enkornsvete.
 |
| Enkornsvete |
Det vanliga brödvetet, slutligen, är en hexaploid (sex kromosomuppsättningar). Brödvetet uppstod genom en hybridisering mellan den tetraploida
Triticum dicoccum och arten
Aegilops tauschii (ett ogräs som härstammar från västra centralasien). Även denna gång hände detta i sydöstra Anatolien, eller norra Syrien, för ca 8000 år sedan. Skådar man in i DNAt hos dagens brödvete verkar dock spår finnas från en andra hybridsiering mellan samma två arter; denna tycks ha ägt rum 1300 år efter den första hybridiseringen, men denna gång i norra Iran.
 |
| Brödvete |
Det mesta av dagens brödvete är naket, som durumvetet, men det första hexaploida vetet kan ha varit av en typ där agnarna sitter hårdare fast vid kärnan. Denna form, som anses vara en underart (
Triticum aestivum ssp.
spelta) till brödvetet, är det som vi kallar spelt eller dinkel.
 |
| Speltvete (dinkel) |
Det finns både vilda och odlade former av diploida (enkorn) och tetraploida (emmer, durum) vetearter. Av det hexaploida vetet (brödvete, spelt) finns det, så vitt man vet, inga vilda former kvar.
Källor:
Charmet G (2011). Wheat domestication. Comptes Rendus Biologies 334: 212-220.
Goncharov NP (2011). Genus Triticum L. taxonomy: the present and the future. Plant Systematics and Evolution 295:1-11.
