Sådden klar!

Så var då även havren i jorden! Jag har försökt så i rader, men eftersom allt görs för hand blir det inte direkt spikrakt, som synes. Utsädesmängden är ungefär 400 kärnor/m2. Jag har sått ganska grunt, så jag valde att vattna ordentligt efteråt. Inte helt förenligt med det ortodoxa ekologiska evangeliet, kanske, men jag vill ju gärna att något skall komma upp...

Arvet från civilisationens gryning

Nu skall jag bli lite högtravande, för att det är med en känsla av vördnad jag nu sår mitt vete. Vördnad inför det faktum att dessa vetekorn härstammar i rakt nedstigande led från det "ur-vete" som domesticerades för mer än 10.000 år sedan kring Karacadag-bergen i sydöstra Turkiet. Vete och korn var de första grödor som människan lärde sig odla, och detta blev startskottet till den mest omvälvande förändringen i människans historia. Vi blev bofasta, byggde städer, skapade skriftspråk, uppförde tempel, förde krig, grundade imperier och kulturer. Det är en svindlande tanke att hela den mänskliga civilisationen, på gott och ont, har vuxit ur dessa oansenliga små frön.

Vårbruket fortsätter

Nu har jag harvat (=krattat) och gödslat också. Eftersom detta skall bli en ekologisk odling, har jag använt Algomin ekogödsel, som är uvunnet ur alger uppspolade längs kusten i Bretagne. För att frå en bra proteinhalt och därmed bra bakegenskaper behöver vårvete extra tillförsel av kväve, upp till 145 kg/ha i praktisk odling. Jag har nöjt mig med ca. 6 kg Algomin till min 35 m2 stora veteåker. För havren, som skall sås på 22 m2, blev det 4 kg.

Tillfälligt avbrott

Veteåkern "plöjd"; sen kom regnet. Fortsättning följer...

Icke allenast av bröd...

...skall människan leva, utan även av potatis. Och av broccoli, kronärtskockor och squash, som skall få trängas med vetet och havren på min odlingslott. Det är hög tid för vårbruket - om ett par dagar skall utsädet i marken. Spännande!

Under the big Manitoba sky

Det är här det växer, vetet som bl.a. ingår i "proffsmjölet" Manitoba Cream, som diskuterats på diverse bakbloggar, tex. Pain de Martin. Det är vårvete det handlar om, sådant som jag själv ska odla på min odlingslott (läs mer här). Kanada är ett av världens främsta veteprodcerande länder och i det är i Manitoba och andra kanadensiska prärieprovinser som vårvete av den högsta kvalitetsklassen - Canada Western Red Spring - odlas.

Dagens nakenchock!

Havre (Avena sativa) är det tredje vanligaste sädesslaget i Sverige, efter höstvete och vårkorn. Det är också ett av våra yngsta sädesslag: medan havre i likhet med vete och korn har sitt ursprung i Mellanöstern, domesticerades det först för ca 3000 år sedan i centraleuropa. Havren på bilden är s.k. nakenhavre; havre har ett "skal" kring kärnan som hos nakenhavre lossnar vid tröskning och lämnar kärnan bar. Den nakna typen av havre härstammar förmodligen från bergstrakterna i nordvästra Kina, där nakenhavre varit känt sedan 500-talet e. Kr. I Sverige och de flesta andra havreodlande länder är nakenhavre ovanligt, men just i Kina är 95% av all odlad havre naken.