Vårbruket fortsätter

Nu har jag harvat (=krattat) och gödslat också. Eftersom detta skall bli en ekologisk odling, har jag använt Algomin ekogödsel, som är uvunnet ur alger uppspolade längs kusten i Bretagne. För att frå en bra proteinhalt och därmed bra bakegenskaper behöver vårvete extra tillförsel av kväve, upp till 145 kg/ha i praktisk odling. Jag har nöjt mig med ca. 6 kg Algomin till min 35 m2 stora veteåker. För havren, som skall sås på 22 m2, blev det 4 kg.

Tillfälligt avbrott

Veteåkern "plöjd"; sen kom regnet. Fortsättning följer...

Icke allenast av bröd...

...skall människan leva, utan även av potatis. Och av broccoli, kronärtskockor och squash, som skall få trängas med vetet och havren på min odlingslott. Det är hög tid för vårbruket - om ett par dagar skall utsädet i marken. Spännande!

Under the big Manitoba sky

Det är här det växer, vetet som bl.a. ingår i "proffsmjölet" Manitoba Cream, som diskuterats på diverse bakbloggar, tex. Pain de Martin. Det är vårvete det handlar om, sådant som jag själv ska odla på min odlingslott (läs mer här). Kanada är ett av världens främsta veteprodcerande länder och i det är i Manitoba och andra kanadensiska prärieprovinser som vårvete av den högsta kvalitetsklassen - Canada Western Red Spring - odlas.

Dagens nakenchock!

Havre (Avena sativa) är det tredje vanligaste sädesslaget i Sverige, efter höstvete och vårkorn. Det är också ett av våra yngsta sädesslag: medan havre i likhet med vete och korn har sitt ursprung i Mellanöstern, domesticerades det först för ca 3000 år sedan i centraleuropa. Havren på bilden är s.k. nakenhavre; havre har ett "skal" kring kärnan som hos nakenhavre lossnar vid tröskning och lämnar kärnan bar. Den nakna typen av havre härstammar förmodligen från bergstrakterna i nordvästra Kina, där nakenhavre varit känt sedan 500-talet e. Kr. I Sverige och de flesta andra havreodlande länder är nakenhavre ovanligt, men just i Kina är 95% av all odlad havre naken.

Gissa grödan!

Just det: vete (Triticum aestivum)! Närmare bestämt vårvete. Man kan dela in vete i två typer: höst- och vårvete. Höstvete sår man på hösten och skördar följande sommar, medan vårvete sås på våren och skördas på sommaren samma år. Vårvete odlas i norra Europa och Kanada, där vintrarna är för kalla för att höstvete skall överleva. Eftersom vårvete har högre halt av protein av bättre kvalitet än höstvete, används nästan all vårvete till bakning (i bagerier).
Vetet på bilden skall snart ner i jorden på min lilla åker!

I väntan på vårbruket

Tjälen har släppt greppet men våren är ännu inte här (åtminstone inte enligt SMHI). Vårbruket får vänta ett tag till...