Gissa grödan!

Just det: vete (Triticum aestivum)! Närmare bestämt vårvete. Man kan dela in vete i två typer: höst- och vårvete. Höstvete sår man på hösten och skördar följande sommar, medan vårvete sås på våren och skördas på sommaren samma år. Vårvete odlas i norra Europa och Kanada, där vintrarna är för kalla för att höstvete skall överleva. Eftersom vårvete har högre halt av protein av bättre kvalitet än höstvete, används nästan all vårvete till bakning (i bagerier).
Vetet på bilden skall snart ner i jorden på min lilla åker!

I väntan på vårbruket

Tjälen har släppt greppet men våren är ännu inte här (åtminstone inte enligt SMHI). Vårbruket får vänta ett tag till...

Statistik för tvivlare

Snön har försvunnit och min åker ligger framför mig som ett oskrivet blad. Här hade jag tänkt att så vårvete och havre. Den odlingsyta jag har till mitt förfogade är på hela 168 kvadratmeter, eller med lantbruksmått mätt 0,0168 hektar. Detta är ungefär en halv promille av åkerarealen hos ett genomsnittligt svenskt lantbruk. Kan då denna lilla pytteåker verkligen ge något, frågar sig tvivlaren? Lite enkel aritmetik ger svaret:

En helt vanlig limpa vitt bröd innehåller ungefär 63% vetemjöl. Konsumtionen av matbröd i Sverige är ca 55,4 kg per person och år (SCB 2008). Till detta kommer 10,1 kg mjöl som troligen används till hembakning. Detta ger en årskonsumtion av mjöl på 45 kg per person. Vårvete ger i södra Sverige en avkastning på ca 6500 kg per hektar (med lite tur), dvs. 0,65 kg per kvadratmeter. Mjölutbytet (dvs. hur mycket mjöl som man får ut ur vetet) är kring 70%. Således behövs knappt 100 kvadratmeter för att försörja en person med bröd i ett helt år! Och då blir det ändå 68 kvadrat över till annat...

Den blivande åkern...

... som den såg ut häromveckan. Endast några förfrusna grönkålsstånd sticker upp ur snön.